Fursteparets ord augusti
No niin!
Fursteparet är äntligen återkomna uti det fagra Nordmark efter att ha rest hela vägen till våra kusiner i öster, Baroniet Aarnimetsä och deras årliga Cudgel Wars, där möttes de av både värme, skratt och väta
No niin!
Fursteparet är äntligen återkomna uti det fagra Nordmark efter att ha rest hela vägen till våra kusiner i öster, Baroniet Aarnimetsä och deras årliga Cudgel Wars, där möttes de av både värme, skratt och väta
Sommaren har kommit till Nordmark igen och fursteparet laddar nu för sommarens krig. Klubbekriget i Aarnimetsä står närmast i tur och drar därför till sig uppmärksamheten. Spänningen är stor om Vita portens väktare skall kunna kämpa framgångsrikt mot Rautahirven ritarikunta i deras eget Baroni.
Fursteparet vill börja med att uttrycka sin sorg över Baronessan av Gotviks bortgång,
Alfhild de Foxley var en uppskattad vän för många, inte bara i Gotvik utan i hela Nordmark. Varma tankar skickas till familjen, vänner och alla i hela Nordmark. En förlust av en så betydelsefull människa är alltid tung och sorgen är stor.
Vi hade den stora äran att besöka våra sydliga grannar i Knight’s Crossing. Furstinnan går och längtar efter våren och var – milt sagt – inte imponerad av vädret i Danmark. Kallt, regnigt och allmänt ruggigt.
Vår regeringstid har påbörjats! Furstinnan Lubna har hållit sitt första hov med stöd av ”the King of love and beauty” Gilbert i Reengarda.
JMBards var ett fantastiskt mysigt evenemang med konst och vetenskap, sång, dans, musik, verser och reseberät-telser. Det hjärtliga mottagandet i Reengarda värmde furstinnans stenhjärta.
No niin…
”We should get a crown on your head” sa den nyförälskade viscount Thorbjörn till lady Lubna ungefär 10 år sedan. ”Please, don’t”.
Vintern har slagit sig ner över våra marker med ungefär samma diskretion som en uttråkad huskatt som attackerar ens ansikte kvart i sex en lördagsmorgon. Till och med de delar av furstendömet som vanligtvis klarar sig undan det värsta finner sig nu begravda under snö som verkar ha bestämt sig för ihållande residenskap.
Efter att kommit hem från Rosornas ö efter ett härligt och mysigt Luciafirande med god mat och skönsång. Att ha fått sitta och hålla hov i en fantastisk miljö, i facklors sken omgärdad av en fantastisk ruin så har vi fått en stor portion av Drömmen.
Midnatt råder, tyst det är i huset, alla sova, släckta äro ljusen. Snön ligger vit på taken, endast Furstinnan är vaken….
Nu är det många tankar som far runt, bara några event kvar på vår “att göra lista”, Men många utmärkelser att hinna med, vi har så många fina människor som är med och leker i vårt rike och vill skapa Drömmen och gör så, för sig själv och för andra.
Ni skall veta att vi går mot mörkare tider. Inte bara bildligt, utan bokstavligt.
Solen sjunker tidigare, vinden biter hårdare, och någonstans där ute har en familj mal etablerat sig i ett ylleförråd med ambitioner som vida överträffar deras storlek.