Ni som hade äran att besöka Ulvberget under vårat event Kojakten fick uppleva mästerverken i form av kossor som skyttarna fick bestiga för att visa sina skickligheter när fötterna inte är på backen.
Men många kunde inte fundera ut hur dessa kossor hade kommit till. Uråldrig skaraborgsk trolldom? Ritualer i fullmånen då andra villar bort sig i skogen och blir skrämda av riktiga kossor? Och framför allt, var Torsten involverad (han är ju trots allt bäst på mycket)? Men nej det är bara så tråkigt att Ulvberget har en händig karl som gillar att skapa diverse saker med händerna, nämligen er egen Ulfrikr.
Basen till hela kon är faktiskt från när jag gick byggprogrammet på gymnasiet för en massa år sen och det första vi fick lära oss är hur man byggde en arbetsbock. Och tur är det att kunskapen fanns kvar i minnet då inga ritningar fanns på just den modellen. En regel får brädor fastsatt på de korta sidorna så ett H bildas. Därefter monteras längre brädor ner på sidorna vilket blir benen, dock är det viktigt att de vinklas så kon får bra stabilitet när stabila skyttar ska bestiga den (kvalitetstestade själv varje kossa).
Efter lite mer brädor kors och tvärs var det dags för sadelbygge, för ingen vettig gillar ju att sitta på en smal bräda. För detta krävdes det att en perfekt cirkel ritades och vad bättre att använda som mall till det än en hink från Jula för 19.90. När cirkel vart ritad, ursågad och delad så hade jag två perfekta ändar till sadeln så då var det bara att sammankoppla dessa med kluvna brädor vilket resulterade i en sadel som passar även till kungligheter.
Nu kom dock det krångliga, att fixa ett naturtroget huvud. Kossor är ju envisa och motsträviga så att få rita av ens huvud mot en skiva var uteslutet. Då kom dock en mackapär från skolans glansdagar till väl användning nämligen en overheadprojektor. Huvudbilden ritades snabbt och snyggt över på plastfil och vips så kunde ett naturtroget huvud ritas och sågas ut.
Nu har hela kon blivit monterad och redan här har man svårt att se skillnad på den och en riktig ko så för att fullända verket så behövde den målas, vilket inte är det lättaste när det också finns en viss häst i litteraturen som är vit med svarta fläckar. Men med stadig hand målades svarta delar så ingen kunde misstolka denna ko för något annat kreatur.
Så svårare än såhär är det inte att göra magnifika kossor som upplevde ändamålet de blev skapade för, att få folk på glatt humör när de under eventet fick prova på något som inte är så vanligt förekommande under andra bågskytteevent.
Och för de som vill ha exakta detaljer på mått och vinklar för att försöka er på att skapa lika majestätiska kossor (lycka till med det) säger jag som min mor när man frågar om hur hon gör sin köttfärssås: “Jag vet inte för jag höftar bara till det lite.”
För drömmen. För Nordmark. För träkor.
Ulfrikr I Biarkey.
