En av sakerna som får fäktningen att sticka ut är att det finns regler för ”hard parry” och ”soft parry”. De reglerna definierar vad som får lov att användas att parera med och har fokus på att det skall vara säkert men i övrigt begränsa så lite som möjligt vad som får användas. Det ger utrymme för många kreativa kombinationer och en hel del skratt ifall man vill.
– Jag vill! – Skratta alltså!
Därför inkluderade min fäktningsutrustning ett stort antal hard parrys så snart jag hade lyckats lägga vantarna på två värjor och började min resa mot att hitta kompisar att fäktas med.
Matlagningsslev, sopkvast, dammvippa, promenadkäpp och skev tallrik var det första jag fick tag på och det blev plötsligt mycket roligare att gå på loppis och second hand-butiker för att hitta mer!
När jag började fundera över att hålla ett eget fäktningsevent så var första tanken att få till en turnering med skojiga parerdon – ”Silly parrys”. Det passade extra bra eftersom Gotvik har en särskild relation till sill och en historia av att anordna ”silly events”. Jag tänker mig att det ger en lite mer avslappnad inställning också, något som jag hoppas skall göra det lättare för nybörjare att hänga med. Jag gillar att guida nybörjare i hobbyn och det är få saker som är så tillfredsställande som att se någon som nyss testat på komma tillbaka och vilja testa igen!
Förutom att få fler att fäktas så är det också roligt att få fler att vara med överhuvudtaget och känna att de också är delaktiga. Jag såg framför mig att det som går att göra för att få till det är att skapa en bra möjlighet för övriga deltagare att vara publik och att försöka få publiken att bli så involverad som möjligt. Hur lyckas man med det?
Jag tänkte tillbaka på mina försa medeltidsveckor i Visby och på mina första event. Jag frågade runt lite och drog följande slutsatser:
1. Platsen är viktig. Det ska finnas en bra publikplats och det skall gå att ta sig runt i lokalen eller utomhus utan att känna att man är i vägen.
2. Det är viktigt att kommunicera med publiken så att de vet vad som händer och vad de kan förvänta sig. Att hålla publiken uppdaterad om vem som fäktas just nu kan också vara viktigt, särskilt ifall det är stor spridning i vart alla kommer ifrån och vem som känner vem.
3. Om publiken också har en uppgift så blir de automatiskt mer engagerade och det blir lättare att skapa en bra upplevelse.
Bitarna började falla på plats kring vad jag ville få till med mitt event och så satte jag igång med detaljerna.
Nybörjarna behöver auktoriseras, både i grund och i sina parrys. Då krävs det stöd för första-auktoriseringen och en kurs i parrys. Därmed blev schemat klart ganska snart:
1. auktorisering
2. kurs i parrys
Sparring för dem som har tid över
LUNCH!
Auktorisering i parrys
Sparring för dem som har tid över
Omröstning för att avgöra vem som tagit med ”the most silly parry of them all!” – både fäktare och publik fick rösta.
FIKA!
Turnering med silly parrys med uppgifter till publiken att utse 1. Stiligaste fäktare, 2. Snyggaste sättet att dö och 3. Häftigaste anfall
Ombyte
Hov
BANKETT!
Fortsatt festlighet så länge det orkas!
Det var väldigt roligt att anordna ett eget fäktningsevent. Har du inte testat så kan jag rekommendera det! Det mesta gick som planerat och det som inte gjorde det gick att åtgärda så att det blev bra ändå. Jag fick mycket god hjälp av mina vänner som hjälpte mig att få ordning på saker, planerat som oplanerat. Schemat höll, fäktning blev av, priser för fäktningen kunde delas ut, maten var god och såvitt jag kunde se så var alla deltagare nöjda och hade roligt.
Det är lite nervöst första gången, men alla är snälla och hjälper till och vill att det ska gå bra lika mycket som du.
Testa att hålla ett event du också! Kom igen, det blir kul!
Herr Knut Torstensson från Gotvik
