14-16 december firades Midvinter i Holmrike enligt mångårig tradition med ceremoni och fest.
Närmare trettio deltagare från så avlägsna platser som Juneborg hade mött upp för att fira årets längsta natt (nåja den infaller en vecka senare men ändå). Man samlades i Gåseborgs fornborg för att höra hur det vackra och tappra Holmrike uppstod och för att som seden bjuder dela en skål för denna så viktiga händelse. Återtåget till festlokalen lyckades detta år utan att vi tappade bort några deltagare, vilket måste ses som riktigt lyckat.
Väl återsamlade så utbröt glädje och samvaro, mången bägare lyftes med nya och gamla vänner. Även tomten anlände om en osynlig och den hemlige tomten delade ut välförtjänta och fina presenter. Som parantes kan nämnas att undertecknad fick en slöjdkniv, man kan ana en komplott eftersom min otroliga fäbless för hantverk är vida känd.
Vår dåvarande kronprins (nu kung) William, som hedrades oss med sin kronprinsliga glans, passade på att dela ut en scrolla som tagit den långa vägen till mottagaren. 7 år tror jag att dess mödosamma resa hade tagit.
Äntligen var det dags för bankett och vilken bankett! Den ena rätten överträffade den andra ända fram till de gudomliga glöggpäronen. Naturligtvis tystade inte maten munnen utan det åts under glam och skålar.
Det bjöds också på en muntration i form av en helt ny scamässig text på Midnatt Råder. Denna var väl ihop knåpad av Erik Hane. Denna man lyckades också med bedriften att lura mig att medverka i den kvartett som framförde detta alster. Jag ber härmed om ursäkt för alla som utsattes för min sångröst.
Vidare som framfördes ett bidrag till den utlysta tävlingen för att skapa en marschvisa till Drachenwalds arme.
Kvällen avslutades med muntert samkväm, musik, lyfta bägare och glada samtal.
Som alltid ett gigantiskt tack till autokraterna och framförallt till den eminenta matokraten som gjorde ett otroligt bra jobb.
/Styrbjörn Bärsärk
(Foto: Birgitta af Thyrishede)
