-eller hur Nordmark nästan blev förrädare till kronan.
”På förekommen anledning vill Padraig och Elsa, kung och drottning av Drachenwald, påminna om det påbud som utfärdades av Padraig och Elsa, furstepar av Nordmark, vid deras hov i juli anno societatis 34. De påbjöd då att cameleoparder är fridlysta i furstendömet. Inget senare furstepar har återkallat detta påbud, och därför gäller det fortfarande. I vissa delar av Nordmark verkar detta påbud ha fallit i glömska, men stränga straff blir påföljden om dessa ädla djur inte får den omsorg de förtjänar.”
Padraig, kung
Elsa, Drottning

Detta mailet levererades av kungaparets brevduvor till oss, krönikörerna för Silversparren.
Vi blev genast oroliga och letade igenom olika försändelser av nyheter och information som samlas från runt om furstendömet.
Vi hittar då oroväckande nyheter från norr. Närmare bestämt från Frostheim och eventet Broken arrow.
Tydligen har en Cameleopard använts som ett av bågskyttemålen under 3D jakten. Detta upptäcktes av vår Drottning och gillades inte.


Detta då Cameleoparden är ett fridlyst djur inom Nordmarks territorier som Kungaparet tydligt skriver i sin not. Silversparren har även fått tag i sagda utsago för att visa nordmarks folk.
Jag hoppas alla förstår nu oron som kom över oss krönikörer. Vad kommer hända nu?? Vad kommer Fursteparet säga?? Kommer Kungaparet göra något mer handgripligt mot Nordmark?? Vad har Frostheim att säga till sitt försvar??
Frågorna var många men innan vi hann få mer svar på våra frågor så skickades ett utdrag från sagda Cameleopard´s dagbok till oss. Och efter att ha frågat så får vi här publicera sagda utdrag för att få lite ljus över hela saken. Även en del avbildningar fick vi från Cameleopardens äventyr.
Cameleopardens dagbok!
Äntligen har jag hittat min egen ö med massor av grönt att äta.
Jag hörde något om att de är ett reservat för fåglar som borde skyddas och tyckte att detta var den perfekta platsen!
Jag njöt av naturens och älvens lugn och ro, men min lycka var kortvarig! Plötsligt från ingenstans kom människor, som började bygga tält, sjunga, skratta, skjuta pilbågar, kasta yxor, bada i någon stor gryta?
Värdigt märkliga varelser, men nyfiken som man är, lockades jag av att studera dessa varelser. De höll någon ceremoni ute vid vattnet, där höga ljud hördes i form av ”Vivat & Vivant”, noterade detta som ett möjligt rop på uppmärksamhet???
Jag drog mig tillbaka till min favorit sovplats, när jag plötsligt väcks av pilar som flög genom buskar och träd MOT MIG!!!
Jag lyckades fly, tyvärr lyckades några pilar skada mig lite, jag måste härifrån! Jag smyger mig fram och ser att varelserna har samlats igen för någon ceremoni, mitt i allt hör jag ordet ”cameleopard”.
Jag tittar upp och till min förvåning är det min vän Elsa! Jag har inte sett henne på många år, hon är en sann djurvän, jag bestämde mig nu för att försöka hitta henne igen. Nästa dag börjar människorna packa ihop och lägga sina saker i metalldrakar.
Jag såg min chans att fly! Jag lyckas köra över några med draken innan jag blev tillfångatagen….. vad kommer att hända nu?? Jag ligger där och väntar på mitt öde… Jag hör att de pratar om någon som kan djur?
En veterinär?
Låter inte så bra!!!!!!



Krönikörens inlägg:
på bilderna kan vi tydligt se hur Cameleoparden blir väl omhändertagen och får sina sår lagade med stor expertis. Vi vill tacka Ragnhild Jägerhorn för bilder och att förmedlat Cameleopardens ord till oss.
Efter att ha läst Cameleopardens egna ord så började oron lägga sitt lite hos oss krönikörer.
Cameleoparden såg ut att återhämta sig väl och då kan väl inte Drottningen fortsatt vara arg på Frostheim och Nordmark… eller???
Var många oklarheter kvar kände vi och vände oss då direkt till Drottningen för att se om vi kunde få några svar på våra frågor. Med största ödmjukhet tog vi så kontakten och blev väldigt bra bemötta och fick våra värsta farhågor lugnade.
Drottningen hade nämligen blivit kontaktad av Frostheim själva just innan.
Frostheim´s bågskyttar har nämligen visat stor ridderlighet och ödmjukhet genom att göra bot inför Drottningen och alla Cameleoparder världen över genom att adoptera Cameleopardens närmsta släkting i Drottning Elsa Snakenborg´s namn.

Detta glädje Drottningen så pass mycket att hon var direkt villig att glömma hela debaklet och förlåta Frostheim och Nordmark.
En stor lättnad föll över oss vid denna nyheten och vi är glada att detta kunde lösa sig på ett sådant bra och värdigt sätt.
Vid pennan:
Torleif Vidfari, Krönikör