Var hälsat Nordmark.
Jag skriver dessa ord nyss hemkommen från Medel-tidsveckan. Och vilken vecka det blev!
Nordmarks rekryteringskampanj har tagit fart och tappra själar stod på marknaden och pratade med människor på söndagen och torsdagen.
Det är med spänd förväntan jag ser fram mot hösten och se hur många av dem som tog visitkort eller skan-nade QR-koder som dyker upp på våra uppstartsevent runt om i riket.
Jag låg i skuggan vid bron under stora Visbytorneringen i Nordegravar och titt som tätt passerade människor och utbrast ”titta SCA” ”titta Nordmark” ”de är tillbaka” etc. och ett par gånger kilade er drots upp på bron med visitkort i högsta hugg och hälsade människorna välkomna och förklarade att vi aldrig försvunnit, bara varit på annan plats.
Men det som gjort mig ledsen och fundersam är hur många som trott att SCA och Nordmark bara varit en hög med snobbar och alla inte är välkomna. Otalt gånger har vi fått berätta att vi har de lägsta kraven för att delta, ”ett försök till dräkt innan 1600”. Men det som gjort mig glad är hur många som vi har fått berätta för att vi är en öppen förening som välkomnar alla oavsett kunskapsnivå. Jag älskade att sitta tillsammans med Meisterinne Renike Tucher och det plötsligt blev en historielektion om hättor för en som var nyfiken. Eller hur medlemmar spontant kom förbi och be-rättade med passion om sina intressen och varför de var med i föreningen. Tillsam-mans är vi vår förening.
Ja denna vecka blev både planerad och spontan och jag har nog haft en av de bästa medeltidsveckor någonsin.
Och ja just det innan jag glömmer det så har även Meisterinne Renike Tucher tackat ja att bli min vice Drots, då jag precis som alla andra ibland har lite för mycket liv för att hinna med allt. Jag vill inte att Nordmark ska bli lidande bara för att mitt mund-ana liv tog en oväntad vändning. Men med den här farten så kommer jag kunna ta ut dubbelkriget som flexledigt. Jag tänker låta henne skriva dessa ord och presentera sig i nästa nummer.
Och med inspiration av Gäddvard Lejonbringas styrkedåd ska jag nu bära ner alla packning i källaren.
Tills vi möts igen.
Var rädda om er och varandra.
/Una, eder Drots
