12 Night Coronation, Reengarda 6-8 Januari 2022
Trettondagshelgen! Den obskyra helg då man i kristenheten firar att de tre vise männen slutligen hittat fram till stallet, som Shakespeare skrev en mycket underhållande pjäs om, och helgen då nördarna har kommit fram till att mästerdetektiven Sherlock Holmes fyller år (6 januari, det vet väl alla!), då samlas SCAiterna som oftast för att kröna nya kungar och drottningar! I Drachenwald och i de flesta andra kungariken i Den Kända Världen! Denna gång hade vi äran och nöjet att besöka de nordligaste delarna av kungariket, nämligen Reengarda, för denna trevliga tradition.
Med drygt 150 anmälda, kan man verkligen säga att Kröningen var ett välbesökt evenemang! Reengarda har fördelen att kunna bjuda in medlemmarna till Folkets hus i Skelleftehamn, en lokal som sväljer detta antal och fler! Man kunde bara önska att sådana lokaler vore vanligare i vårt avlånga land, då skulle platserna inte ta slut så fort på evenemangen.
Mitt sällskap lämnade Aros på morgontimmarna på fredagen, och tog oss uppåt genom landet på Europaväg 4. Vädrets makter var för dagen lite lätt förvirrade och opålitliga, vilket slutade med att helgen erbjöd alla sorters väder; från soligaste solsken till mörvigaste mörvregn. Hur som helst så skingrades alla tråkigheter när vi, likt de fyra visa personerna, hittade rätt och framåt kvällen ankom Skelleftehamn och evenemanget! Det är alltid fantastiskt att få träffa alla gamla och nya vänner igen.
Efter att ha tryckt in oss i sovsalen och bytt om till mer passande kläder, var det bara att ge sig in i värmen! Deras Majestäter Cornelia och Avery höll en kuria där det bland annat diskuterades vad man ska göra med sådan regalia som inte längre används. Vid det som kallas kuria får populasen också vara med och diskutera viktiga saker som kungaparen lyfter fram. Det är inte alltid det hjälper, men det är åtminstone snällt att alla får vara med och tycka något! Så småningom var det dags för hov! Kungaparet, kronprinsparet, fursteparet, baronessan av Styringheim och baronen av Aarnimetsä representerade och delade ut utmärkelser till välförtjänta personer i Drachenwald. Sedan innan visste vi att Herr Erich fått en writ om att bli upphöjd till Order of the Pelican, och att detta skulle ske på kröningen, men döm om populasens förvåning när även bygdens son Baron Egil blev uppkallad för denna ynnest! Jag behöver väl inte säga att det blev kalas hela natten igenom, för att fira dessa båda herrar som höll sina vigilior i glädje och gamman!

Låt oss nu ta en liten paus och förklara några saker, för jag förstår att somliga av er där ute nu kliar sig i huvudet och tänker: ”writ”, ”vigilia”? Vad är det hon pratar om? När någon blir erbjuden en plats i ett pärskap, så kan denne antingen bli överraskad och direkt inkastad på vigilian – som Baron Egil, eller bli överraskad och sedan få välja tidpunkt för vigilia och upphöjelse – som Herr Erich. Det senare kallas att få en writ. Vigilian är den tid kandidaten ska sitta och fundera på om det är en bra idé eller inte att gå med i orden, samtidigt som vänner och bekanta får komma in och hälsa på i tur och ordning och ge råd och glada tillrop till kandidaten! Utan att avslöja för mycket kan sägas att båda kandidaterna tänkte igenom till ordens fördel, och kan nu tituleras Mäster Egil och Mäster Erich!
På lördagen hölls Avery och Cornelias sista hov, där de kunde ta avsked av Drachenwald efter sex månader av regering, och där de som sista handling krönte sina efterträdare, deras Majestäter Krake och Beatrix, som nu regerar Drachenwald fram till kungadömets trettioårsjubileum i juni. Allt var mycket stiligt! Dagen förflöt med fighting, fäktning och diverse möten, samt en så kallad tyst auktion, där intäkterna gick till trettioårsjubileet. På eftermiddagen hölls ännu ett hov där det nya kungaparet fick dela ut sina första utmärkelser! Bland annat fick undertecknad mottaga en svala! Roligt och överraskande! Fursteparet Stigot och Jovi höll också ett storstilat hov, där många välförtjänta Nordmarkare blev upphöjda! Sedan var det dags för fest! Mat, mer mat och ännu mer mat, och en massa kakor gjorde publiken goda och glada, och så var det lite hov under middagen också, bara för att det går! Trötta och nöjda gick de flesta och lade sig mycket tidigare på lördagskvällen än på fredagen, och på söndagen var det dags att styra kosan söderöver igen!

Foto: Siobhan (Diane Lyons Hedström)
Efter att återigen vara utlämnad åt vädrets makter på resans hemväg har jag fått en förnyad beundran för alla våra hjältar som kör oerhört långa sträckor genom landet för att komma till roliga evenemang i alla hörn av Nordmark. Det är långt att köra, även för en rallydrottning som undertecknad, men jag skulle göra det igen, utan betänkligheter, för det är så värt det! Tusen tack, Reengarda! Vi ses igen! Och leve Kung Krake och Drottning Beatrix! Må er regering bli rolig och spännande!
/Vanna