Text & Foto: Mirabillis Graffaro de Riva
Den 1:a september är sedan tio år tillbaka, den Internationella Nålbindningsdagen!
Eller som det också kan kallas, World Wide Naalbind In Public Day 🙂
Man nålbinder själv eller med andra, helst på publik plats, för att öka medvetenheten om detta trevliga hantverk!
Kärt hantverk – många namn
På svenska kallar vi det nålbindning, men dessa uttryck förekommer också för tekniken: söma, sömma, nåla, binda, vantsöm.
På andra språk dominerar olika ordformer som betyder just nålbindning, och för det mesta är de varianter på nål, men utan pricken över å:et eller skriva å som a eller aa. Alternativt varianter som har att göra med vad man gör med tekniken, eller så har det aldrig funnits ett eget namn, eller så har det fallit i glömska och man använder samma paraplyterm som liknande garnhantverk.
Vad är det?
Man binder bokstavligen garn med en ca 6-10 cm lång nål med ett så pass stort nålsöga att man får garn igenom den. Den kunde historiskt sett vara gjord av ben och trä, och på senare tid metall, och i modern tid gamla träglasspinnar, tandborstar, tapetserarnålar etc. Oftast binder man runt sin egna tumme, men det finns även stygntyper som man gör utan att binda runt tummen. Stygnen kan liknas vid langettstygn, då man beroende på stygnsort kan ha visst antal öglor på tummen, bakom tummen etc, och sen för nål och garn igenom dessa i olika konstellationer etc. Det finns hundratals om inte tusentals stygn- och stygnvarianter! Med fördel används rent ullgarn, då man skarvar ihop ungefär meterlånga garnstyckena allt eftersom med saliv eller vatten, lägger dem omlott, eller helt sonika knyter ihop dem om polyestergarn. Innan man fäster garnet när göra klart något man nålbinder, föredrar de flesta att göra mindre och mindre stygn, tills man sluter fäster garnet. Garntjocklek, nåldimensioner, nålbindarens tumme, för/efterdragning av garn, stygn och stygnvariation(er), valkning etc påverkar slutresultatet.
Tidigare var det inte ovanligt att fynd, särskilt de som är bara små fragment av någonting, blev felklassificerade som stickade eller virkade eller nåt helt annat, när de i själva verket var nålbundna. Å andra sidan kan förstås nålar användas till mer än ett hantverk. En del fynd har också ibland varit felaktigt daterade.
Nålbindning är äldre än både stickning och virkning. De tidigaste fynden tros vara från åtminstone år 6500 före modern tideräkning. Att nålbinda tar längre tid än att sticka och virka. Så kanske en viss förklaring till varför nålbindning föll ur modet, och kanske också för att det blev glesare med de som kunde. Men på senare år har folk börjat få upp ögonen för den igen. Fördelarna med nålbindning är att om en maska går, så rivs inte hela arbetet upp som det görs med stickning eller virkning, och det går göra väldigt tjocka och varma alster som även kan valkas. Vanliga saker att nålbinda historiskt sett är mössor, vantar, mjölksilar och skotälingar. I modern tid har man även gjort saker som halsdukar, tröjor, grytlappar och mer dekorativa saker.
Se webbsajterna nedan för introduktion och/eller inspiration till testa stygn eller projekt!
Och har du tur kanske du rentav är nära någon/några som kommer vara i farten på internationella nålbindningsdagen och kan hjälpa dig på plats, eller så hittar du kanske en
nålbindningskompis senare!
World Wide Naalbind In Public Day
https://www.wwnipday.org
Neulakintaat – Nalbinding – Nålbindning – Nålebinding
https://www.en.neulakintaat.fi
..har även en tillhörande YouTube-kanal med en massa bra instruktionsvideor..
https://www.youtube.com/@Neulakintaat
Karin Byom @ instagram, flertalet guider och bilder på nålbundna alster
https://www.instagram.com/karin_byom/
Exploring the history of the nalbinding technique
https://nalbound.com
Det bidde en tummetott @ Historiska.se
https://historiska.se/upptack-historien/artikel/det-bidde-en-tummetott/
