Torsten. Han som välter kor. Jag såg namnet på anmälningslistan till Kojakten och jag tänkte – det här är en chans för bra för att missas!
Jag är inte en bågskytt, men förhoppningar om att kanske nån gång bli en. Ibland åker jag på evenemang där jag inte är målgruppen för aktiviteten bara för att umgås med vänner och kanske lära känna lite nya vänner bättre.
Ulvberget arrangerade ett perfekt litet evenemang. Bågskyttet var så klart i fokus, och den här gången var det inte de vanliga som arrangerade, så de fick chanson att bara utföra sin sport vilket jag hörde tacksamhet för under helgen.
Lokalen vi var i tillhör Tibro Bågskyttesällskap. Där fanns en enorm inomhushall förutom den stora gräsmattan med fasta mål. Tyvärr regnade det på lördagens förmiddag, så det planerade skyttet fick flytta inomhus. Men eftersom det alternativet fanns så försvann inga grenar för bågskyttarna. Vi fick dock dra undan alla våra sovsaker – eller riskera punktering av luftmadrasser!
Jag letade efter Torsten men såg honom inte – dock såg jag spår. De första måltavlorna bestod av fem kor, upp och ner. Jag kan bara komma till slutsatsen att det var Torsten som varit i farten.
Furstinnan Katerina var en av deltagarna, och hon förlänade oss, som inte sköt båge, med sin närvaro inne i stugan. Medan pilarna regnade i skjuthallen, och senare även utomhus, så hantverkade och fikade vi som inte sköt båge.
Jag eskorterade Furstinnan på en promenad i skogen efter lunch och vid återkomsten till skjutbanan såg vi bågskyttarna sitta upp för att idka beridet skytte. Ulvberget hade snickrat ihop tre mycket söta kossor för bågskyttarna att skjuta från. De satt upp på ryggen och i flera omgångar ändrade korna riktning och skyttarna fick det allt svårare att sikta rätt.
Sista grenen var en clout shoot – 100 meters avstånd och pilregn! Målet var så klart en ko (en höbal inlindad i päls). Den låg säkert och idisslade. Närmsta pilen kom in i en vinkel under ena flanken, utan att träffa målet. Dock kom en pil på avvägar och genomborrade en av de ridbara kossornas bakben! Stackars Bettan.
Innan middagen höll Furstinnan hov och delade ut välförtjänta
Gyllene Band och ett Sköldebrev – Vivant!
De tre tävlingsklasserna var Barn, Öppen samt Period utrustning. Vinnarna var i den ordningen Esmeralda, Skraem samt Aaliz, och Aaliz tog hem den totala vinsten samt ett vandringspris som det är tänkt att nästa års vinnande skytt får ta över.
Med andra ord, om du idkar bågskytte finns nu ännu ett evenemang, i Ulvbergets regi, Kojakten, att se fram emot nästa år. Vi kanske ses där – och vem vet, kanske jag till och med har en båge i handen!
Vid pennan, Lia de Thornegge
